Anders Håkansgården

I gården finns huvuddelen av samlingarna och det är också här medlemmarna träffas för att bedriva arbetet med bevarandet av Åhus kulturarv.

Gården fick sitt nuvarande namn i samband med att föreningen förvärvade den 1988.  Anders Håkansson, en av gårdens tidigare ägare, lät i början på förra seklet bygga om gården till i stort sett det utseende fastigheten har i dag.  Gårdens siste brukare, Anders Andersson, son till Anders Håkansson, bodde i gården fram till sin död 1990. Efter hand har byggnaderna rustats upp – till största delen av ideellt arbetande och engagerade medlemmar – och fungerar idag som en ändamålsenlig och välbesökt hembygdsgård.

Gården har anor från slutet av 1600-talet.  Kronohemmanet Åhus No 56 – som gårdens första beteckning var – skulle hålla häst åt fältprästen vid Majorens kompani av Södra Skånska Kavalleriregementet.  Ohla Pärsson, som brukade gården från åtminstone 1742, förvärvade hästhemmanet från Kronan 1746.  Sedan dess och fram till gårdens siste brukare, Anders Andersson, har den varit i samma släkt.

Gården har nedmonterats och flyttats ett antal gånger innan den hamnade på sin nuvarande plats omkring 1850. På kartor från 1770-talet motsvaras gårdsplatsen i dag av

Missionsgatan 20 och Köpmannagatan söder därom. Med undantag av smärre tillbyggnader är boningslängan på Anders Håkansgården rimligen den del som finns bevarad från tiden då gården hamnade där den nu finns.  Ny loge och nytt stall uppfördes av Anders Håkansson kring förra sekelskiftet.

Källa:  Hembygdsföreningens årsskrift 2001
Foton: Annasgille, Hembygdsföreningen

ÅHUS REPSLAGERI

När repslagarmästare Gotthard Malmström 1966 upphörde med sin yrkesutövning, erbjöd han Åhus Hembygdsförening sin verkstad. Föreningen blev ägare till repslageriet med inventarier den 1 september 1967. Den då 70 meter långa repslagarbyggnaden var belägen vid Sandvaktaregatan på en tomt som var ämnad för bostadsbebyggelse. Föreningen, som med tacksamhet mottagit gåvan, stod nu inför ett stort problem, flyttning, med allt vad det innebar – inte minst ekonomiskt.

Med stöd av landsantikvarien och hjälp från främst AMS, landshövding Westlings fond och Villands Härads Hembygdsförening revs, transporterades och återuppbyggdes repslageriet 1971 – 1972 på sin nuvarande plats intill den södra rondellen längs väg 118 i Åhus.

Flyttningen var inte den första i repslageriets historia. Gotthard Malmströms far, Carl Malmström, kom till Åhus 1890 och uppförde då sin verkstad vid Ö Skånes Järnvägars lokstallar (nuvarande kvarteret Flaket vid Järnvägsgatan). Verkstaden flyttades sedan två gånger (omkring 1905 och 1920) innan den kom i Hembygdsföreningen ägo och hamnade på grönområdet vid Västerport. Gotthard Malmström, som lärt yrket av sin far, övertog  verkstaden 1920. Så gott som all tillverkning gick till fiskeredskap och båtutrustning.

Banan var till en början öppen, dvs slagningen ägde rum i det fria precis som det varit sedan urminnes tider på alla mindre repslagerier. Banan var då 180 meter lång. Runt 1920 installerades elektricitet som drivkälla och 1930 lät mäster Malmström uppföra den övertäckta byggnad, som nu i förkortat skick går att besöka. Repslagarbanan genomgick sommaren 1994 en helrenovering och 2009 utfördes en takomläggning på den gamla verkstaden.

Lars Ferm har gjort en fin fondmålning som visar den gamle repslagaren i arbete. Repslagarbanan inrymmer ett litet museum och är öppen i samband med visningarna av Anders Håkansgården. Ofta och även på begäran visas repslagning och hur det går till.

Källa: Bl.a. Hembygdsföreningen årsskrift 1995
Foton: Annasgille, Hembygdsföreningen

TOBAKSLADAN

I slutet av 1880-talet och i början på 1900-talet hade så gott som varje familj i Åhus och i byarna runt omkring minst en tobakslycka. Tobaksodling och tillverkning av bl.a. Åhushavannan är näringar som under en lång period var starkt förknippade med Åhus. På grund av dålig lönsamhet minskar odlingen av tobak kraftigt under 1940-talet.  Den sista tobaksskörden bärgades i Yngsjö och Åhus hösten 1964 i och med att Svenska Tobaksmonopolet upphör med att ta emot svenskodlad tobak. En ett par hundra år gammal tobaksodlingsepok var tillända.

Efter skörd förvarades tobaksbladen uppträdda på spett i för ändamålet särskilt byggda  tobakslador (odlare med mindre mängd tobak hängde sin tobak på vinden eller i uthus) innan det var dags för leverans till Svenska Tobaksmonopolet (från 1915).  Många familjer fick genom tobaksodlingen ett välkommet tillskott i hushållskassan när tobakspengarna anlände strax före jul.

Åhus Hembygdsförening är ägare till den tobakslada, som i dag är belägen vid den södra rondellen längs väg 118 i Åhus. Tobaksladan inrymmer ett informativt museum och är öppen i samband med visningarna av Anders Håkansgården. Hembygdsföreningen tar gärna emot besök även på andra tider efter överenskommelse och visar den unika tobaksladan och dess inventarier.

Svenska Tobaksmonopolet skänkte 1968 Tobaksladan till föreningen. Ladan låg då på en tomt vid  Östra Vallgatan (i dag ICA Kvantums parkeringsplats), dit den flyttats från Norregatan. Den ägdes då av Svenska Tobaksmonopolet och flyttades till nuvarande plats och renoverades på deras bekostnad.

Statyn som syns på bilden stals någon natt i oktober 2015 och har inte återfunnits.

Källa: Bl.a. Hembygdsföreningen
Foton: Annasgille, Hembygdsföreningen